Fyy vad jag inte vill skriva om något ögonblick, tycker inte att det är ett dugg kul. Sist det handlade om ögonblick lyckades jag svamla mig igenom ett inlägg, men känns inte kul att behöva försöka med det igen. Jag vill inte hoppa över det heller för då har jag ju misslyckats med utmaningen och det nederlaget orkar jag inte ta innan jul.

Får helt enkelt skriva om en sak som nyss hände, det kan väl räknas som ett ögonblick, eller?

Nora vår lilla skitunge satt i sin babysitter och "tala" med Laban och hans prickiga hund, jag tar ner hunden och räcker den till henne och hin sträcker ut handen och tar tag i den. Ett stort ögonblick då hon aldrig gjort så förut, ett kort ögonblick för hon släppte efter en mycket kort stund när hon insåg att den inte gick in i munnen. Men det var iaf ett ögonblick, inte lika vackert och laddat som när E.T´s finger möter barnets men ändå. Inte heller ett skräck injagande ögonblick som när mamman i "den onda dockan" läser "batteries included" på kartongen chucky kom i samtidigt som batterierna ramlar ut på golvet...

Men det var ett ögonblick och det inträffade mycket nyligen här på Rabo!

Imorn ska jag skriva om saker som gör mig upprörd. Formuleringen på morgondagens rubrik gör mig lite smått upprörd för jag tycker det låter som grymt dålig svenska, men vad vet jag.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Den här månaden är den för många stressigaste månaden på året. Antagligen på grund av att julafton och nyårsafton är inpressade i den. En ganska mysig månad med ljus, gran och små nissar här och där tycker jag. Det som dock är mindre mysigt är att all överkonsumtion av allting, alla handlar och handlar och handlar. Jag är kanske inte ett dugg bättre själv, men måste alla göra precis som jag hela tiden?

Den här månaden blir Nora 12 veckor, det går otroligt fort känner jag. Att det gått fort hittills gör inte så mycket för det är ju först nu hon är med lite, tittar på en och skrattar, jollrar och sparkar hejvilt. Det är nu det är skoj o va med henne på riktigt.

Den här månaden har Oskar jobbar alldeles för mycket redan och mer ska det bli, måste ju betyda att jag får något vackert här snart...

Det brukar heta att en inte ångrar det en gjort utan det en aldrig gjorde, jag är benägen att hålla med.

Det jag ångrar mest av allt är en så löjlig sak som att jag inte friade till Olof Mellberg när jag hade chansen. Jag menar han stod ju bara där på Stora Valla och kolla på cup-matchen, eller han hade nog tittat på matchen eftersom det här var efter att slutsingalen ljudit. Jag såg honom blev alldeles uppspelt och tänkte gå fram och säga "Hej jag heter Magda, vill du gifta dig med mig?" Men jag balla ur. Jag blir så trött på mig själv, jag vågade helt enkelt inte och jag färstår än idag inte vad jag var rädd för. Jag hade nog inte fått stryk och jag hade med största sannolikhet inte heller blivit förlovad så vad var problemet? Jag ÅNGRAR mig verkligen, för hur roligt skulle inte det vara att kunna säga att en friat till karln...usch och fy för att vara så feg som jag var då.

Men det är väl såklart bättre att ångra något sådant än att exempelvis ångra att en har mördat någon eller dylikt. Nu kanske det är bäst att jag förtydligar att det inte är så att jag mördat någon och inte ångrar mig heller. Jag har inte mördat någon om inte spindlar, getingar, flugor och andra små insekter räknas. Om det räknas vill jag redan nu säga att jag alltid agerat i självförsvar och att de nästan alltid gjort sig skyldiga till olaga intrång i mitt hem först. Så det så!

Alla som känner mig vet att jag älskar att fylla år. Vet inte om det är av den anledningen att jag får presenter eller om det är mest för att det är roligt att få tjata om det. Min favorit födelsedag min egen, varje gång!

Kanske borde vara en av "de där mammorna" och tycka att dagen då Nora föddes är min favoritfödelsedag, men om jag ska vara ärlig så var det en av de värsta dagrana i  mitt liv. Visst Nora kom ut, men det uppskattade jag inte förrän dagen efter ändå, när jag vaknade och fattade vad som hänt, typ.

Så änsålänge är min favoritfödelsedag min egen, jag älskar att fylla år, har alltid gjort och är säker på att jag alltid kommer att göra det.

Tror jag ärvt det efter min mamma som tjatar om sin nästa födelsedag dagen efter hon fyllt.

Längtar redan till april när det är dags för mig att bli 27!

Jag har en grej som jag kan tänka tillbaka på och skratta rakt ut, det kanske inte är mitt favorit minne men det är en jäkla rolig grej. Mina absoluta favoritminnen känns lite väl privata eftersom de innehåller saker som personer sagt till mig, saker som fortfarande berör mig så dem håller jag för mig själv.

Det väldigt roliga minnet däremot som får mig att skratta delar jag gärna med mig av även om det är min vän som bjuder på skratten i denna anekdot.

Jag och en vän var och kollade på en div 5 match i fotboll. Vi sitterdär åp läktaren och pratar om allt och ingenting medan vi tittar på fotbollen. Rätt var det är utan för varning så börjar min kompis skratta, hon skrattar och skrattar och skrattar. Jag funderar över vad jag kan ha missat, var det nån som snubbla? tappa linjeman flaggan? var det nån som skrek nåt? VAD HAR JAG MISSAT? Hon får inte fram ett ljud, hon bara skrattar och skrattar. Tillslut skrattar jag också för att hon skrattar så mycket. Efter mycket om och men får min kompis fram "jag har byxorna ut-och-in". Jag tittar till och ser att sömmen är på utsidan av byxbenet och jag får plötsligt inte luft av allt skrattande. Hur fasen hade hon burit sig åt för att få på sig byxorna ut-och-in? Vi hade väldigt svårt att sluta skratta den gången.

En annan kompis hade också en av sina mindre intelligenta stunder när hon frågade om huset muttern kallades för det på grund av att det var 8 kantigt eller likt djuret mutter. För det första heter djuret utter och för det andra så har jag svårt att tro att en bygger ett hus i form av ett djur...

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Jag skulle nog vilja räkna att jag fick min första kyss när jag var 13, eller jag skulle fylla 13 det året. Det var iaf då jag fick den första kyssen som inte hade med ryska posten lekar på partyn att göra.

Jag minns att pojken i fråga stod med sin cykel och jag var påväg hem från ungdomsgården i byn. Det var i januari eller februari för snön låg vit på marken och stjärnorna glimmade på himlen. Den perfekta hollywood kyssen med andra ord. Det var kanske ingen höjdare såhär i efterhand men då flög jag på små rosa moln hem, det var ju sjukt stort för en liten flicka i vinternatten. Vi var ju faktiskt ihop ganska länge han och jag, länge för att vara i den åldern i vilket fall.   

Vem har inte stått i en liten liten hall överfylld med skor, jackor och mössor och tänkt "Vad hade jag på mig idag?"

Det är väl enbart vid sådana tillfällen som en kan ha en fundering av den karaktären.

Det är säkert möjligt att någon liten tant alternativt farbror med predemens funderar över det medan de lägger fram kläder för morgondagen, men det är nog mer undatag än regel.

Känner att jag inte kan få ut mer av det här ämnet.

Förövrigt är vattnet tillbaka nu, hoppas det inte försvinner igen.

Den här veckan verkar det som att vi ska få leva utan vatten. Men förhoppningsvis kommer det tillbaka imorn. Vore inte så tokigt med ett dass sådan här dagar.

Den här veckan var det första gången jag var hos tandhygienisten på över 6 år. Jag hade INGA hål men tydligen mer tandsten än det finns tänder att ha tandsten på...

Den här veckan har jag äntligen fått träffa Tuva och Majsan igen, det var alldeles för längesen sist, rara lilla knatten. Att Henry och Maria var där oxå var en mycket trevlig bonus.

Den här veckan har jag bjudit hem mammagruppen till Rabo, men om inte vattnet kommer tillbaka imornår jag ställa in, det verkar ju kanppast snällt att be dem hålla sig under hela besöket.

-"Var ligger toan?"

-"hos mina föräldrar ca 2km härifrån"

Den här veckan är den vecka då folk inser att det inte köpt julklappar ännu men ändå anser att det är lugnt med tanke på att det är en HEL vecka kvar till julafton. Jag ska inte åka och handla nästa vecka..eller det kommer jag nog göra, fick ju så fina rabattkuponger i brevlådan idag.

Den här veckan måste jag lägga julkorten på lådan, helst redan imorn.

Den här veckan är det tjejkväll hos Karin på lördag, ska bli riktigt roligt det ser jag framemot.

Den här veckan är det julknytis hos fam Bengtanders på söndagen, då kommer jag säkert ha lite ont i huvudet.

Den här veckan blir nog riktigt bra bara vattnet kommer tillbaka!